﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 830
Titel Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete i stark värme samt styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Titel.kortform Arbete i stark värme
Titel.dokumentnr AFS 1997:2
Titel.överordnad Excerpter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling
Utgivningsår 1997
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 24--28
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Arbetsmiljöverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn Klassifikationssystem för svenska bibliotek
Klassifikationssystem.1.kortnamn SAB-systemet
Klassifikationssystem.1.url http://libris.kb.se/subjecttree.jsp
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE aktivitetsklass
svFK Används i dessa föreskrifter för att kategorisera arbetsintensitet. Klasserna beskrivs med hjälp av två olika variabler: energiomsättning i W/m&#x00B2; och ”arbetstyngd”. Den sistnämnda bedöms med ledning av en beskrivning av typiska arbetsuppgifter och statistiska data från undersökningar av sambandet mellan arbete och energiomsättning.

svTE dehydrering
svDF tillstånd av uttorkning, som orsakas av att celler och organ i kroppen förlorar vätska t.ex. genom svettning samtidigt som förlusten inte kompenseras genom tillräcklig mängd dryck
svAN Dehydrering leder till en minskning av den fysiska arbetskapaciteten: en person på 75 kg som svettas 1,5 l får en vätskeförlust på cirka 25 % och kan förväntas förlora 20 % av sin prestationsförmåga.

svTE energiomsättning
svUPTE mekanisk effekt
svDF omvandlingen i kroppen av kemisk energi (vanligen hämtad från födan) till värme och mekaniskt arbete
svAN Den totala effekten av all energiproduktion i kroppen (energiomsättningshastigheten) anges i watt per kvadratmeter kroppsyta (W/m&#x00B2;). En del av energin omvandlas utanför kroppen till mekanisk energi (mekanisk eller ”yttre” effekt) i form av kroppsrörelser.

svTE fysiologi
svDF läran om kroppsfunktioner
svAN Sammanfattar de biologiska, kemiska och fysikaliska mekanismer, som ingår i olika organfunktioner, t.ex. andningsfysiologi (upptag av syrgas i lungorna, passage av syrgas genom lungvävnadens väggar till och från blodet, och avgivande av koldioxid genom utandning), hjärt- och kärlfysiologi (pumpning och cirkulation av blod genom blodomloppets olika delar, passage av blod till och från olika organ, mekanismerna för avgivning av syrgas till kroppens organ och vävnader, syrgasens användning i dessa, blodkärlens funktioner som ett led i närings- och syrgasförsörjningen till vävnaderna, etc.).

svTE globtemperatur
svFK Mäts med en temperaturgivare placerad i centrum av en sfär med tunna väggar, starkt  värmeabsorberande yta och vissa dimensioner. Ingår i bestämningen av WBGT.

svTE värmeindex
svFK Används i dessa föreskrifter synonymt med WBGT och med det engelska ”heat stress index”. Det utgör ett mått (uttryckt i &#x2103;) på den belastning, som kroppens fysiologiska funktioner utsätts för genom inverkan av olika klimatfaktorer. WBGT-metoden tar hänsyn till värme producerad genom ämnesomsättningen, värme överförd på olika sätt till kroppen från omgivningen (främst genom värmestrålning och konvektion), samt luftfuktighet och lufthastighet. "Analytiska" metoder baseras på direkta mätningar av fysiologiska funktionsvariabler, som avspeglar kroppens produktion och innehåll av värmeenergi. Värmeindexmetoden, däremot, är enbart "empirisk" och baseras på klimatfaktorer, som genom praktiska undersökningar och experiment visat sig vara statistiskt relaterade till kroppens värmebalans. (Se också "heat stress index" och "värmebelastning".)
   ”Heat stress index”, en term som förekommer i den engelska texten till den svenska standarden SS-EN 27 243, som motsvarar den i dessa föreskrifter använda termen ”värmeindex”. Värmebelastning kan leda till skadlig effekt av en värmeexponering, som medför upplagring av värme i kroppen. Terminologins uppbyggnad kan alltså sammanfattas i satsen: ”Vid exponering för stark värme kan det i kroppen ske en nettoupplagring av värme (värmebelastning), som bedöms med hjälp av värmeindex.”
svRETE värmebelastning
enTE heat stress index

svTE infraröd strålning
svDF elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm--1 mm.
svAN 1 nm = 1 miljondels millimeter.

svTE komfort
svFK De klimatförhållanden, som gör att miljön upplevs som varken för kall eller för varm, sammanfattas i termen ”komfortzon”. Denna utgör vanligen ett brett område av temperaturer och andra klimatfaktorer (som luftfuktighet och lufthastighet), till vilka man kan anpassa sig med hjälp av lämplig klädedräkt eller på annat sätt. Upplevelsen av klimatkomfort är beroende också av psykologiska och medicinska faktorer och varierar därför kraftigt mellan olika personer.
   Bedömning av komfort i olika klimatförhållanden kan göras med den metod, som anges i den internationella standarden SS EN ISO 7730. Studier av stillasittande försökspersoner i kontorsarbete med normal inomhusklädsel visade, att färre än 10 % var otillfredsställda med 
 lufttemperaturer från omkring 22 till cirka 26 &#x2103;. Dessa värden gäller sommartid och små AFS 1997:2 26 lufthastigheter (< 0,25 m/s). Att betingelserna för komfort är uppfyllda betyder dock inte att miljön är ”termoneutral”", som har en särskild definition.

svTE konvektion
svSYTE strömning
svDF överföring av värmeenergi från strömmande omgivande luft till luftskiktet vid hudytan kallas för konvektion och kan ske om omgivningens lufttemperatur är högre än hudtemperaturen
svAN Om hudtemperaturen istället är högre än temperaturen i omgivande strömmande luft, kan en värmetransport ske i motsatt riktning, från huden till omgivande luft. Luftrörelser vid lufttemperaturer lägre än 35 &#x2103; kan underlätta värmeavgivning från kroppen genom konvektion och underlättar även svettningen.

svTE kärntemperatur
svSYTE djup kroppstemperatur
svDF temperaturen i de djupare liggande delarna av bålen och huvudet, t.ex. i det blod, som strömmar genom stora kroppspulsådern
svAN Mäts vanligen som rektaltemperatur (temperaturen i ändtarmen) men kan vid laboratorieexperiment också med tillfredsställande precision uppskattas med hjälp av en temperaturgivare nedförd i matstrupen.

svTE luftfuktighet
svFK Mäts som mängden vattenånga i luften i g/kg torr luft eller som vattenångans partialtryck i Pa. Den relativa luftfuktigheten definieras som det procentuella förhållandet mellan den uppmätta vattenångan i omgivningsluften och den största mängd vattenånga, som kan finnas där vid den rådande lufttemperaturen.

svTE lufthastighet
svDF luftens strömningshastighet i förhållande till en mätpunkt på kroppsytan
svAN Vid bedömning av exponering för klimatfaktorer anges den som medelhastigheten i m/s under 3 minuters mätning.

svTE metabolisk värme
svUPTE mekanisk effekt
svDF värme bildad i kroppen vid energiomsättningen
svAN En mindre del av den metaboliska värmen omvandlas till mekanisk effekt i form av kroppsrörelser. Metabolisk värme kan bestämmas genom metoder angivna i den internationella standarden SS-EN 28 996, ”Ergonomi -- Bestämning av metabolisk värmeproduktion (ISO 8996:1990)”.

svTE medelstrålningstemperatur
svDF medelvärdet av temperatur mätt i flera olika riktningar, en parameter som kan användas vid termisk värdering av en arbetsplats
svAN Den utgörs av ett viktat medelvärde av temperaturen hos omgivande ytor och beror på individens position i förhållande till dessa.

svTE svettningsintensitet
svFK Vid all svettning, den märkbara och den ”osynliga” (som ständigt pågår utan att vi lägger märke till den), avdunstar vatten från huden, vilket medför värmeavgivning. Vid fysiologisk bedömning av värmetålighet utförs bl.a. en analys av en persons förmåga till avdunstning av värme genom svettning ställd i relation till vad klimatförhållandena kräver för att värmebalansen skall kunna upprätthållas. Detta beskrivs i den internationella standarden ISO 7933 (1989), ”Hot environments. -- Analytical determination and interpretation of thermal stress using calculation of required sweat rate” [SS-EN ISO 7933:2004: Ergonomi för termiskt klimat - Analytisk bestämning och bedömning av värmebelastning genom beräkning av indexet PHS (ISO 7933:2004)].

svTE termoneutral miljö
svDF miljö med lufttemperatur kring 20—25 &#x2103; och relativ fuktighet 30--50 %.

svTE lufttemperatur
svFK Mäts med en konventionell termometer, som är skyddad från direkt solbelysning eller annan värmestrålning, och som är placerad så att luftrörelser runt termometern inte hindras.

svTE våttemperatur
svFK Mäts med en 30 mm lång, cylindrisk temperaturgivare med diametern 6 mm, som omsluts av en ständigt fuktig bomullsstrumpa. Givaren kommer att avkylas i proportion till avdunstningen från strumpan. Naturlig våttemperatur (som används vid bestämning av WBGT enligt dessa föreskrifter) innebär att det saknas strålningsskydd och att luften strömmar naturligt kring givaren. Psykrometrisk våttemperatur registreras då sensorn är strålningsskyddad och ventilerad.

svTE värmebalans
svDF tillstånd då den metaboliska värmen, minskad med mekanisk effekt, samt värme tillförd utifrån uppvägs av avgiven värme

svTE värmebelastning
svDF upplagring av värme i kroppen genom bristande avgivning av överskottsvärme som kan leda till skadlig påfrestning på kroppen

svTE värmeexponering
svUPTE stark värme
svDF det förhållandet att en person utsätts för värme. Med ”stark värme” avses i dessa föreskrifter vanligen sådan värme, som kan resultera i värmebelastning.

svTE värmeslag
svDF livshotande tillstånd, framkallat av värmebelastning
svAN Det kännetecknas av förvirring, nedsatt eller upphörd svettning och cirkulationskollaps. Om det tillåts fortsätta resulterar det i medvetslöshet och död.

svTE värmestrålning
svFK Innebär i samband med denna föreskrift vanligen ett flöde av värme till kroppen från en värmekälla i omgivningen genom strålning i de synliga och infraröda frekvensområdena (400 nm--1 mm). Storleken av den strålningsenergi som upptas av kroppen är omvänt proportionell mot den upptagande ytans reflektionsförmåga. Människans hud tar upp praktiskt taget all infallande strålningsvärme. Motsatsen gäller för värmeskyddskläder med blank, ljus yta och hög reflektion.

svTE värmeträning
svDF ökning av värmetåligheten genom en acklimatisering till värmeexponering
svAN Den åstadkoms på grundval av både fysiologiska och psykologiska mekanismer

